Nils ANDERSSON (1529

Nils ANDERSSON (1529 - )

Präst Offerdal

b. bef 1529

Events in Nils ANDERSSON (1529 - )'s life
Date	Age	Event	Place	Notes	Src
bef 1529		Nils ANDERSSON was born			1262
abt 1565	36	Birth of daughter Elin Nilsdotter			1262
abt 1575	46	Birth of son Olof NILSSON(dy)	Mo, Alsen (Z)		108, 1262
bef 1590	61	Death of daughter NN Nilsdotter			1262
abt 1620	91	Death of son Anders Nilsson	Offerdal (Z)		1262
bef 1620	91	Death of son Erik Nilsson			1262
aft 1635	106	Death of daughter Ursula NILSDOTTER	Smedsåsen, Näskott (Z)		1262
1645	116	Death of daughter Elin Nilsdotter (aged 80)	Rise, Offerdal (Z)		1262
12 Nov 1656	127	Death of son Olof NILSSON(dy) (aged 81)	Trång, Alsen (Z)	Enligt gravsten Alsen	108

Source References:

1262. Type: JLS, Abbr: Familjetabell för kh. Nils Andersson i Offerdal, d. efter 1584, Title: Familjetabell för kh. Nils Andersson i Offerdal, d. efter 1584, Auth: Olof Holm, Jämtlands Lokalhistoriker och Släktforskare, Publ: Facebook, Date: 2023-08-03, Locn: Egna anteckningar

- Reference = (Birth, Date)

- Reference = (Name, Notes)

- Notes: Familjetabell för kh. Nils Andersson i Offerdal, d. efter 1584
Av Olof Holm, Jämtlands Lokalhistoriker och Släktforskare

I denna tabell försöker jag utreda Offerdalsprästen herr Nils Anderssons familj. Han var gift med en dotter till prosten Erik Andersson i Oviken och fick bl.a. tre söner som också blev präster. Om dessa söner hade Eriksdottern som mor är dock inte fastslaget. Så småningom hoppas jag kunna utöka tabellen med fler uppgifter.
Kommentera gärna det som står i tabellen, men glöm inte att ange ordentliga källhänvisningar, så att det blir av intresse för andra läsare och till hjälp för mig!
NILS ANDERSSON, f. senast på 1520-talet, belagd sista gången i livet 1584 men levde troligen flera år till (eftersom hans son Olof d.y., f. trol. 1575, enligt egen uppgift i ett brev 1647 hann växa upp innan fadern dog). Han bör i alla fall ha varit avliden 1600 (då hans jord i Mo övergått till bl.a. sonen Olof d.y.). Kh. i Offerdal från senast slutet av 1540-talet till 1584/87. Far: trol. Anders, som 1520 ägde Mo i Alsens sn tillsammans med sin bror Lasse i Mo. – Sigill: ”N A” intill bomärke.
Herr Nils skattade enl. jb från slutet av 1540-talet 6 hermelinskinn för icke angivna jordegendomar. Fyra av dessa skinn måste ha gällt de under skatt lagda ödegårdar som av gammalt hörde till prästgården i Offerdal enligt ett brev 1580; skatt motsv. dessa 4 skinn (8 öre) upptas bl.a. i jb 1565 'av prästbordet i Offerdal'. Övriga 2 skinn torde ha gällt jord - oklart vilken - som antingen herr Nils eller hans hustru ägde vid den tidpunkten. Det kan dock inte ha rört sig om jord i Mo i Alsens sn där hans barn senare ärvde jord, eftersom byn Mo är uppförd på annat håll i samma jb. Som skattebetalare för hela Mo står en person antecknad i nämnda jb: Peder. Ändå är det möjligt, menar jag, att herr Nils redan då ägde del i ett arv i Mo, som ännu var oskiftat och som därför ingår i totalsumman som Peder betalade.
Något som talar för att Nils ärvt jord i Mo är att han står noterad för en gård i denna by i räkenskaperna från de svenska ockupationsåren 1564-71. (I vissa längder står han nämnd med herrtitel, bl.a. tl 1565-66, i andra utan, bl.a. i den äldsta längden, över lagmansränta 1564.) Hans gård/andel i Mo tycks ha varit ungefär lika stor som den som Lasse Eskilsson i Mo samtidigt skattade för (1564 står det Eskil, tydligen Lasses far) och större än den gård/andel som en änka Cecilia skattade för. I början av år 1564 var Nils fortfarande gift med prosten Erik Anderssons dotter (se nedan). Det talar emot att jordinnehavet i Mo i Alsen skulle vara hans hustrus jord. Mer troligt var det hans jord.
Att denna egendom i Mo utgjorde hans arvejord görs troligt av att samma kombinerade jordinnehav i Mo + Högåsen gått i arv först till bröder med farsnamnet Andersson på 1550-talet (enl. brevmaterialet) och ett halvsekel senare till fem av Nils Anderssons barn födda omkr. 1565-75 (se utredning i anm. 1 och 4 nedan). Av brev 1554 (DN 15 nr 645, 646) framgår att en av Anderssönerna, Peder Andersson, då bosatt i Nordland i Norge, sålt sin arvedel i Högåsen och Mo i Alsens sn till sin bror Olof (Andersson) Lock, som bodde i Högåsen, samt att Peder tidigare, med Olofs samtycke, sålt halva ödesbölet Ytterån till två bröder i Åse i Alsen. Här nämns även omyndiga barn till en avliden bror Hans. Herr Nils omtalas som vittne i det ena brevet (utan angiven släktrelation). (Nämnde Peder Andersson är tydligen identisk med Peder i jordeboken från 1540-talet.) Av ett något äldre brev, från 1550 (tr. DN 15 nr 583 med flera grava felläsningar), framgår att både Olof och Hans Anderssöner då bodde i Högåsen. De stadfäste en försäljning som deras avlidne far hade gjort med bröderna Mårten och Olof Torkelssöner av 1/6 i Slandrom i Frösö sn för 30 mark. Som bekräftelse mottog de nu ytterligare 14 mark av Mårten och av Olof Torkelssons barn i Andersön.
Olof Lock i Högåsen var i livet ännu 1576, oklart hur länge till. 1571 skattade han för blott lite jord (enl. tl). Tydligen har hans andelar i Mo och Högåsen efterhand förvärvats av herr Nils, eftersom de senare ärvs av fem av Nils barn. (Nils verkar intressant nog ha omvandlat Högåsen från bebodd gård till fäbod.) Detta talar för att herr Nils Andersson, Olof (Andersson) Lock, den till Nordland utflyttade Peder Andersson samt Hans Andersson (d. 1550/54) var bröder. Huruvida de ärvt jorden i Mo och Högåsen från sin far eller mor framgår inte av breven 1554, men år 1520 ägdes Mo av en Anders tillsammans med sin bror Lasse i Mo (JHD 3 nr 8, 9). Det verkar troligt att denne Anders var deras far och den som sålde 1/6 i Slandrom enligt ovan.
Utöver nämnda jord i Mo och Högåsen är det känt att herr Nils ägde halva ödesbölet Skinnarönet i Alsens sn, som också gick i arv till de ovannämnda fem barnen. (Hela Skinnarönet var åsatt 2 skinn i skatt, så halva Skinnarönet skulle kunna tänkas ingå i de där 2 skinnen som Nils skattade för på 1540-talet utöver prästgårdens egendomar.) Nils ägde därutöver andel i Ljungdalen i Härjedalen (se anm. 1; detta rörde sig inte om skattlagd jord). Omkr. 1586 (för ca 40 år sedan enligt domboken 1626) köpte han ett kvarnställe i ”Eidz Aas” i Offerdal.
Nils var möjligen gift flera gånger, men endast en hustru är känd:
G. före omkr. 1550 med NN Eriksdotter, d. tidigast 1564 (hennes bror, diplomaten Hans Eriksson Jämten, hälsar till henne i ett brev avsänt från Rostock i febr. 1564), dotter till prosten Erik Andersson i Oviken (d. 1563).
Barn, varav åtminstone sonen Olof d.ä. och dottern NN var födda i äktenskapet med Eriksdottern (enl. brev 1576), övriga födda i okänt/okända äktenskap (sonen Anders enl. brev 1580; sonen Olof d.y. enl. bl.a. db 1626; Elin, Gullov och Ursula systrar till Olof d.y. enl. bl.a. brev 1605; Erik bror till Olof d.y. enligt brev 1610):
■ Anders Nilsson, f. ?, d. antingen redan 1619/20 (då han ersätts som kh. av sin bror Olof d.y.) eller 1621/23 (n. ännu, möjligen med eftersläpning, i sölvskattelängden 1620 och tl 1621/22 men har ersatts av sonens namn i sölvsk.l. 1623, tl 1623/24 samt odelsjb 1624). Prästvigd senast 1580, då han nämns med herrtitel och företrädde sin far på lagtinget (möjl. var han då faderns kaplan); kh. i Offerdal efter fadern 1584/87–1619/20 utom under Baltzarfejden 1611–13 (då en annan Anders var insatt som kh. i hans ställe). Rensade ut katolska helgonbilder ur Alsens och Offerdals kyrkor (se min artikel i norska Historisk tidsskrift 2017). I odelsjb 1617 står han noterad för en gård i Tulleråsen, vilket betyder att den ägdes av antingen honom eller hans hustru. Redan i tl 1600/01 betalar han tionde för den. – Sigill: ”A N” intill bomärke. – G. m. …? (Inget tycks vara känt om hans äktenskap.) – Två säkra (S) och ett troligt (T) barn kan utpekas (se f.ö. anm. 2):
* (S) Olof Andersson i Önet (trol. i Offerdals sn), omtalad 1610 (brev i RA) som son till herr Anders Nilsson, då han med sin fars tillåtelse överlåter 1/3 i egendomen Åvik (nära Ljungdalen i Härjedalen) till (Anders bror) herr Olof Nilsson i Mo, Alsens sn. Trol. id.m. den Olof Andersson som bor (tydligen som landbo) på herr Olof Nilssons gård i Mo åtm. 1645 (mtl), även n. i tl 1647 men inte senare, g.m. Tonne/Tonna(?) Olofsdotter (namnet skrivs "Thonnj", alt. läsning: "Thennj"). Möjl. även id.m. Olof Andersson, husman/landbo i Sjöböle, Offerdals sn n. 1629/29–33/34, husman i Rise 1640 (tips av Vincent Lunge). – Barn till denne Olof Andersson i Mo (mtl 1645, nekrolog tipsad av Vincent Lunge): Anders Olofsson, g. 1646 m. Ingeborg Jonsdotter i Fannbyn i Sunne sn; Karl, f. före 1630; Margareta, f. före 1630; Kerstin Olofsdotter, f. 1627/28(?) (åu), d. 1691, g. 1647 m. Nils Nilsson i Ede, Alsens sn. (Moderns namn skrivs i nekrologen mystiskt nog "Thenar" Olofsdtr.)
* (T) Erik Andersson i Tulleråsen, d. 1641 (länsräk). Kyrkvärd. I odelsjb 1624 står han noterad för motsvarande gård i Tulleråsen som herr Anders stod för 1617, utan någon notering om att det utgjorde köpegods. Detta bör betyda att han hade ärvt den och att Anders och han var far och son (mellan 1621 och 1623 övertog han den enligt ovan). Skattade senare även för en ödegård Västertulleråsen. – G. m. Gertrud Jonsdotter (db 1636 m.fl. källor), d. som änka i Tulleråsen efter 1657 (jb), dotter till länsmannen Jon Olofsson i Änge, Offerdals sn (se nedan om Ingrid). Eriks och hans syster Ingrids makar var m.a.o. sannolikt syskon (ett exempel på ett s.k. syskonbyte). – Erik hade minst fyra barn, se db 1665.
* (S) Ingrid Andersdotter, d. som änka i Hede efter 1662. Mottog som änka bidrag (änkehjälp) från flera jämtländska kyrkokassor (enl. kyrkoräkenskaper). – G. före 1622 m. kaplanen i Offerdal, sedermera kaplanen i Skogn och slutligen kh. i Hede Olof Jonsson, d. 165..., son till länsmannen Jon Olofsson i Änge, Offerdals sn och Ingeborg Grelsdotter (se en av mina kommentarer i familjetabellan för Karl Larsson i Klocksåsen). – Av db för Offerdal 1692 framkommer att deras barn var bördsberättigade till en andel i Ljungdalen (påpekat av Annika Ericsson och Vincent Lunge). Då herr Anders Nilsson i Offerdal enligt ovannämnda brev 1610 ägt 1/3 av denna egendom visar det att hon rimligen var en dotter till Anders. – Flera av deras barn, bl.a. sonen Hans och dottern Sara, skrev sig/omtalades med namnet Blix (enl. belägg som Erik J. Bergström, Christer Kalin och Annika Ericsson uppmärksammat, se Bergströms bok Bruksanvisning. Ljusnedals bruk och dess torpare under 200 år, 2004, samt Annika Ericssons Blixtråd i detta forum).
■ Olof Nilsson (d.ä.), f. senast omkr. 1550, d. efter 1576. Övertog 1569/70 bruket av Skottgården i Ovikens sn. Köpte 1576 tillsammans med sin svåger prosten Erik Månsson Skottgården, med allt som hör därtill, av svenska diplomaten Hans Eriksson, morbror till Olof och till Eriks hustru, för 300 daler. – G. trol. med den Anna, som omtalas som änka 1600/01 och då betalar tionde för halva Skottgården (vid sidan av herr Erik Månsson). – Inga säkert kända barn.
■ NN Nilsdotter, d. senast på 1580-talet. – G. senast 1576 med Erik Månsson, d. 1610/11, kh. i Oviken och prost i Jämtland (han senare omgift). Se separat familjetabell om dennes familj! – Två efterlevande söner i detta äktenskap:
* Erik Eriksson Blix, f. trol. senast omkr. 1580, d. 1636/37, kh. i Hammerdal. – G. 1 m. Karin el. Birgitta Eriksdöttrar, 2 m. Elisabet Pedersdotter. – Sammanlagt (minst) 11 barn, se familjetabellen för Erik Månsson.
* Kristoffer Eriksson Blix i Skottgården, Ovikens sn, f. senast omkr. 1585, d. efter 1645. – G. m. NN Jörgensdotter. – Minst ett barn, se familjetabellen för Erik Månsson.
■ Elin Nilsdotter, f. omkr. 1565 (åu i dödboken ”80 Aar” är möjl. blott ungefärlig), d. som änka i Rise 1645. Enligt en bänklängd 1632 skulle Elin i Rise som enda bondkvinna (om än prästdotter) få sitta i samma bänkrad i kyrkan som prästgårdens kvinnor. – G. före 1596(?) (årtalet enl. sonen Hemmings nekrolog) med Jon Andersson i Rise, Offerdals sn, d. senast 1637/38, då Elin upplät en del av sin arrenderade jord i Rise till dottern Margaretas make Lars Nilsson. Jon fick sin jord konfiskerad av kronan i samband med räfsten 1613.
* Flera kända barn, bl.a. den ovan omtalade Hemming Jonsson, f. 1595/96(?) (åu), d. 1693, bosatt i Rise (1630-t., början av 1640-t., 1670-talet–), Stavre (1640-t., 1660-talet), och Berg (1640-t.–1660-talet, ej Berge, där han dock under en period ägde jord) i Offerdals sn (JD, OBkb, Offerdal db 1649–90 o. 1691–1700).
■ Gudlög Nilsdotter, var 1605 gift med Jon Hemmingsson. [Mer om dem hoppas jag kunna lägga till senare.]
■ Ursula Nilsdotter, d. efter 1635 som änka i Smedsåsen, Näskotts sn. – G. 1 före 1592/93(?) med Gunnar Jonsson i Hov, Alsens sn, d. före 1600, son till Jon Gunnarsson i Nordbyn, Alsens sn. – G. 2 trol. år 1600 m. Erik Nilsson i Smedsåsen, Näskotts sn i dennes 2:a gifte, d. 1632/33 [årtalet behöver kollas]. Länsman i Rödöns tingslag, kyrkvärd m.m. Förvärvade jord i Värmon i Alsens sn av personer som var tvungna att sälja för att försöka rädda sin egna liv undan svält. Ägde enl. odelsjb 1617 och 1624 en ödegd i Trollsåsen. – Barn (i 1:a äkt. enl. JD 1 s 118, Annas namn enl. bl.a. hennes dotter Ursulas nekrolog; i 2:a äkt. enl. brev 1635 och Rödöns db 1668; Jon uppges 1673 bara ha haft arvsberättigade brorsbarn, inga systerbarn):
* 1 Ramborg Gunnarsdotter, f. 1592/93(?) (åu), d. 1645 begr. 9/3. – G. efter 1613 m. Erik Matsson i Rönningsberg, Alsens sn, d. trol. 1657 (arvskifte åber. i db), var knekt 1611, kyrkvärd 1611–15. (Han senare omgift 1646 m. Kerstin Enarsdtr från Offne.)
* 1 Elin Gunnarsdotter, d. efter 1645 (mtl). – G. 1613/23 m. Göran Jönsson i Digernäs, Sunne sn (möjligen inte i dennes första äktenskap).
* 1 Anna Gunnarsdotter, d. 1673/81, bosatt på fädernegården i Hov med sin make, som 1623 köpte hennes syskons arvedelar däri. – G. 1613/19(?) m. Måns Nilsson i dennes andra gifte (han tidigare g.m. Margareta Jonsdotter från Oviken enl. barnens nekrologer), d. 1658 begr. 9/5, kyrkvärd.
* 1 Nils Gunnarsson, d. efter 1656/57, bosatt i Västerhus på Frösön från 1620/21, länsman i Sunne tingslag, erhöll 1645 skattefrihet på sin gård av drottning Kristina. – G. m. Gertrud Eriksdotter (mtl 1645).
* 2 Måns Eriksson, f. 1604/05(?) (åu), d. 1645 begr. 23/2, övertog gården Värmon i Alsens sn m.m. – G. senast 1635(?) m. Margareta (Märit) Olofsdotter (hon senare omgift), d. efter 1657.
* 2 Jon Eriksson, d. 1675/76 (Rödön db), bosatt i Smedsåsen, kyrkvärd, gästgivare, skänkte pengar till en ny mässhake åt prästen 1653. – G. före 1645 (mtl, där hans farsnamn dock är felskrivet) m. Margareta (Märit) Gjordsdotter, f. 1612/13(?) (åu), d. 1699 begr. 9/7, syster till Olof Gjordsson i Berge, Frösö sn (db Sunne 1660 och Rödön 1700, tipsat av Monica Fogelqvist) (hon senare omgift).
* 2 Peder Eriksson, d. före 1668 (Rödön db).
■ Erik Nilsson, d. senast 1620. Möjl. först kaplan i Skogn på 1590-talet (denna uppgift är osäker). Var iaf kaplan på Inderøy 1599 och kh. i Stod i Trøndelag åtm. 1604–18. – G. med Lisbet Mikkelsdotter från Tröndelag, d. som änka efter 1649. (En uppgift i S. T. Dahl: Geistligheten... om att hon senare gifte om sig med efterträdaren i Stod Anders Bjørnsson är felaktig; det var enligt Sissil Bruun Sörensen på norska Arkivverkets nätforum i stället Eriks dotter Berit som gifte sig med honom.)
■ Olof Nilsson (d.y.), f. 1575(?) (se Grønli i NST 1946), d. 12/11 1656 (gravhäll på Alsens gamla kyrkogård). Kaplan trol. först på Norderön 1598, i Offerdals pastorat i början av 1600-talet, i Beitstad efter Baltzarfejdens utbrott 1611. Kh. i Beitstad 1614–…, i Offerdal 1619/20–42/44, därefter bitr. kh. i Alsen i samma pastorat. Under sin tid i Norge bar han tillnamnet Jamt.

Created on 21 Oct 2025